Det är...

...tyst
mörkt
öde
Rummet är svart
kusligt
ensamt
Du är själv
ensam
Ingen famn fylld av kärlek
värme
trygghet
Bara du
ingen annan



Du känner hur kylan slår emot den fuktiga, instängda värmen
Du saknar hans famn, hans huvud tätt intill ditt
Du saknar honom

Något inom dig skriker efter honom, men vad gör det? Han sover lugnt i sin säng, er säng över 20 mil iväg

Du kommer också somna, det ser medicinerna till, men när du vaknar?

Ingen famn att krypa in i
Inget leende att få
Ingen att viska till ömt jag älskar dig

Du är själv
ensam

Du är, och förblir bara du varje gång du somnar, varje gång du vaknar:


Du är bara du

Kommentarer
Postat av: Patrik

Man kan ju inte vara mer än sig själv. Det går ju inte. Och jag tycker Josefin är väldigt bra som sig själv för mig. (A)

2009-08-13 @ 22:36:16
URL: http://patrikpetersson.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0