She's baaack...

Jag har, skrämmande nog, inte skrivit på närmare tre veckor nu. Varför vet jag inte, brist på tid kanske?
En underbar student och en bal på slottet, helt jäkla fantastiskt men ändå har jag dragit mig för att skriva om dessa saker. Jag tror jag är rädd för att bryta ihop, förstå att allt är slut, så därför gör jag som strutsarna, sticker ner huvudet i sanden, det är lättast så...

Jag ska ha en underbar sommar, fylld med kärlek till de som står mig närmast, men ändå känns det inte som sommarlov än. Hade en underbar dag med jenny, sigge, tette, martin och älsk igår, men sommarlov? Icke.

Jag vet inte riktigt vad jag vill få fram, men jag ville få ner mina tankar. Just nu känner jag mest för att gå ut på åkern utanför och bara skrika tills lungorna spricker, men vad hjälper det? Inget, det är aldrig nåt som hjälper...

<3

RSS 2.0